Vad ”noll fel” faktiskt betyder

Kort version. Automatiska tillgänglighetstester hittar ungefär en tredjedel av det som ska kollas. Noll fel betyder alltså ”inga kända mekaniska fel”, inte ”sajten fungerar för alla”. Resten kräver att någon tabbar sig igenom sidan, stänger av JavaScript och zoomar in till 200 procent. Det tar tjugo minuter per sida och görs innan sidan räknas som klar.

Ungefär var femte person i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det är inte en marginalgrupp, det är var femte kund.

De flesta av dem behöver ingenting särskilt av din hemsida. De behöver att den är byggd så att den fungerar med de hjälpmedel de redan använder: förstoring, skärmläsare, tangentbord i stället för mus, eller bara telefonens inbyggda inställning för större text.

Var maskinen slutar

Det finns bra automatiska verktyg för det här. Jag kör ett på varje sida, varje gång. På referensbygget gav det noll fel på samtliga arton sidor, senast kontrollerat den 2 september 2026.

Bricks, alla sidor: 0 axe violations.

Etch, startsidan:
  [serious] color-contrast → .hero__book-btn

Kört 2026-09-09.

Utdraget ur den automatiska kontrollen, körd på båda byggena samma dag. Ett fel kvar, och det är ett riktigt sådant.

Det låter som ett kvitto. Det är det inte.

Verktyget täcker ungefär en tredjedel av de kriterier som gäller. Det kan avgöra om en bild saknar beskrivning, om en kontrast är för svag i siffror, om ett formulärfält saknar etikett. Det är riktiga fel och det är bra att de fångas automatiskt.

Men det kan inte avgöra om bildbeskrivningen faktiskt beskriver bilden. Det kan inte avgöra om ordningen man tabbar sig igenom sidan i är begriplig. Det kan inte avgöra om en knapp går att trycka på, bara att den finns.

Så ”noll fel” betyder ”inga kända mekaniska fel”. Det är ett golv, inte ett kvitto. Den som säger att en sajt är tillgänglig för att ett verktyg visade noll har inte gjort två tredjedelar av jobbet.

De fyra kontrollerna som kräver en människa

De här gör jag för hand på varje sida innan den räknas som klar. De kräver inget specialverktyg, bara tangentbordet och några inställningar i operativsystemet.

Tabba igenom hela sidan. Från toppen till botten, utan mus. Kommer man åt allt? Ser man var man är? Fastnar man någonstans? Öppnas en ruta ska fokus hamna i den, och Escape ska stänga den.

Bokningsrutan öppen, och en närbild på vad som händer när man tabbar till första fältet. Ramen är hela poängen: den som inte använder mus måste kunna se var hen är.

Slå på ”reducera rörelse”. Det är en inställning i telefonen och i datorn som säger att användaren blir illamående eller yr av rörelse. Sajten ska då inte animera mindre, den ska inte animera alls.

Stäng av JavaScript. Allt innehåll ska fortfarande synas. Det låter tekniskt, men det är den enskilt viktigaste kontrollen, av ett skäl jag återkommer till.

Zooma till 200 procent. Texten ska bli större utan att layouten går sönder och utan att man tvingas skrolla i sidled.

En sak testet hittade som ingen hade sett

Vid en genomgång av referensbygget visade det sig att flera klickytor var för små. Menyknappen var 38 gånger 24 pixlar. Kravet är minst 24 gånger 24, och rekommendationen från telefontillverkarna är 44 gånger 44.

Det är inte ett fel någon rapporterar. Det yttrar sig som att man måste trycka två gånger ibland, och besökaren skyller på sig själv eller på sin telefon. Sedan blir det bara lite jobbigare att använda sajten, och lite färre orkar boka.

Det är typiskt för tillgänglighetsfel. De sällan stoppar någon helt, de gör bara allt lite trögare för ganska många.

Och lagen, kort

Tillgänglighetsdirektivet, European Accessibility Act, gäller i Sverige sedan sommaren 2025. Det träffar vissa tjänster, bland annat e-handel, och det finns undantag för de allra minsta företagen. Om just din verksamhet omfattas är en fråga värd att ställa till någon som kan juridiken, inte till mig.

Men den praktiska bedömningen är enklare än den juridiska: det är billigare att bygga rätt från början än att bygga om i efterhand. Skillnaden i arbete är liten när sajten byggs och betydande när den ska rättas.

Det jag inte fixade

På det andra bygget i jämförelsen finns fortfarande två riktiga fel kvar. En knapp har för svag kontrast, och en länk i sidhuvudet har en dold beskrivning som inte stämmer med den synliga texten.

De står kvar i den här artikeln av samma skäl som de står kvar i mätningen: en sajt som städats innan fotograferingen bevisar ingenting. De ska lagas, och tills de är lagade är det ärligare att skriva att de finns.

Nästa: Bilden ingen såg men alla laddade ner, om varför vissa sajter känns snabba. Vill du veta hur din sajt klarar de fyra kontrollerna får du gärna höra av dig.

Exemplen kommer från Yèshì, en fiktiv demorestaurang byggd som referensprojekt. Mätvärdena är daterade och på riktigt. Riktiga kunduppdrag finns under Arbeten.

Johan Beijer, Hemsideproffset

Demosajterna är medvetet inte indexerade i sökmotorer — de är ett bevis att klicka på, inte en sökdestination.